Innehållsförteckning
Hur var samhället i Aten?
Under storhetstiden på 400-talet f.Kr hade Aten omkring 315 000 invånare. 115 000 av dem var slavar som till största delen arbetade i gruvor och stenbrott. Det hände ibland att en manlig atenare gifte sig med en slavinna. Efter kriget mot perserna, som slutade 479 f.Kr, blev Aten den mäktigaste stadsstaten i Grekland.
Hur påverkades Rom av den grekiska kulturen?
Romarriket påverkades mycket starkt av grekisk kultur, som därmed spreds i Europa. I det antika Grekland skedde genombrottet för användningen av mynt inom handeln. De olympiska spelen har sitt ursprung i det grekiska kulturarvet. Renässansen var ett försök att återuppväcka arvet från romarriket och det antika Grekland.
Vilken roll spelade slavarna för den atenska demokratin?
I politiken spelade slavarna ingen som helst roll utom under inbördeskrig; det kunde då hända att endera sidan försökte värva slavar genom att frige dem. I krig var de uteslutande “vapendragare” med sällsynta undantag som vid Marathon 490, då de frigavs för att kämpa mot perserna.
Hur utvecklades den grekiska filosofin?
Filosofi. I Aten utvecklades under antiken ett självständigt kritiskt och ifrågasättande tänkande. Man vågade kritisera gudarna och naturfilosoferna hade för vana att fundera över hur allt blivit till och hur tillvaron fungerade.
Vad kännetecknade stadsstaten Aten?
Under antiken var Aten en stadsstat. Då var staden en demokrati, där alla fria män hade rösträtt. Men egentligen var det ingen riktig demokrati, eftersom kvinnorna och slavarna inte hade rösträtt. När Aten blev huvudstad bodde det bara 5000 människor i staden som var en trång småstad med smala gator.
Hur blev det demokrati i Aten?
Den atenska demokratin initierades först av Solon som konstruerade den i teorin. Det var dock först med Kleisthenes reformer år 508 f.Kr. som demokratin realiserades i Aten. Medborgare var den som var fri man, minst 20 år gammal, jordägare och bodde inom stadsstatens område.
Hur växte antika Grekland fram?
Befolkningen bara växte och tillslut räckte inte maten åt alla i de grekiska stadsstaterna. På 700-talet började grekerna därför att söka sig efter nya platser runt om i Medelhavet. Det var lättare att ta sig fram på havet än i det bergiga landskapet. Grekerna erövrade nya områden och skapade kolonier.
Vad för likheter samt olikheter finner du mellan Rom och Grekland under antiken?
När det gäller politiken så var det ganska så olika i Rom och Grekland. Det som de hade gemensamt var att de båda hade monarki. I Grekland så hade man flera olika styrelseskick men i Rom hade man bara 3. Folket hade också det ganska så mycket bättre i vissa tider eftersom de hade demokrati men de hade man inte i Rom.
Vilka hade rösträtt i den atenska demokratin?
som demokratin realiserades i Aten. Medborgare var den som var fri man, minst 20 år gammal, jordägare och bodde inom stadsstatens område. Kvinnor, metoiker, slavar och barn var inte medborgare. Alla medborgare hade tillgång till folkförsamlingen ekklesia.
Vad gjorde slavarna i romarriket?
Slavarna sysselsattes med allt från hushållsarbete till att jobba i gruvor och på större jordegendomar, så kallade latifundier. Många arbetade även i den offentliga förvaltningen, som skatteindrivare, poliser, läkare och lärare. De stred även som gladiatorer.
Hur kom filosofin till?
Den indiska samhällsuppbyggnaden med mycket skarpa klasskillnader gav stor makt åt brahminerna (prästerna). Brahminerna behövde inte själva ägna sig åt fysiskt arbete, utan kunde lägga sin energi på att fundera över hur världen hänger ihop och vilken plats vi människor har i den. Så föddes den första filosofin.
Vad gjorde filosoferna i antika Grekland?
Det var i det antika Greklands övärld som de första kända västerländska filosoferna hörde hemma. Tiden var någon gång vid 500-talet f.Kr. De grekiska filosoferna kallades visa och de framlade tankar inom ett brett spektrum – däribland om naturen, gudarna, människorna, politiken och samhället.